grotsleven

I lördags kunde man läsa i tidningen att en 43-årig kvinna funnits död utanför sin lägenhet, på en gata nedanför min. Jag går förbi där varje dag med Baloo. Så jag satt och undrade vem det kunde vara, om jag kände henne och vad som kan ha hänt. Men jag slutade bry mig när dagen närmade sig sitt slut och jag funderade inte mer på det. Men så igår mötte jag en gammal kollega från hemtjänsten och hon såg ganska sliten ut. Hon stannar när vi möts och frågar "har du hört om Sussi?", och jag hinner säga nej utan att koppla. Men det var ju Sussi från hemtjänsten som helt plötsligt dött!! Det är svårt att smälta... Hon var alltid så himla glad och karl-galen! Snackade alltid om att hon hade en ny karl hon pratade med och att de nästan alltid varit upptagna. Hon hade huvudansvaret för en vårdtagare som jag blev väldigt fäst vid också. Vårdtagaren kan inte prata och sitter i rullstol och ville bara att vissa personen skulle komma till henne och jag var godkänd men allra mest Sussi. Så jag känner för vårdtagaren som kommer få sitt liv upp och ner nu också.

Det är otäckt när en människa försvinner såhär snabbt. Det är en sak när personen har en sjukdom för då får man en chans att göra sig beredd på det värsta.














R.I.P Sussi